En pigg och glad häst och en lite spänd och nervös häst

Titan blev första häst till träning idag och han såg riktigt munter ut när jag hämtade honom i hagen. På ridbanan kändes han också ganska framåt och bjöd snart på trav utifrån eget förslag, så jag lät honom jobba vidare i trav. Jag höll endast i bridongtyglarna och var på hans innersida, eftersom det var där jag var när han självmant bjöd på trav. Jag bad honom samla sig lite i traven och han kom faktiskt upp i en bra, hög form och behöll en ren takt i traven. Jag vet att Titan inte orkar mycket ändå, så när han gjort fin trav ett par långsidor i varje varv nöjde jag mig med traven där. Istället bytte jag position och gick framför honom. Jag bad Titan samla sig i skritt och göra en piruettvändning. Jag hade koll på hur hans framben och bakben rörde sig, så att han inte tappade ut något ben. Jag lyfte en del i bettet så att han skulle kunna komma lite högre och kanske därmed lättare få in sina bakben under sig. När det kändes lätt och fint i handen (det gjorde det mest hela tiden idag) bad jag om halt och att han skulle väga lite tillbaka, och så lite framåt igen. Även om han tenderar till att sätta sina bakben lite väl långt bakom sig, så verkar han ha förstått grejen att inte flytta dem. Om han flyttar något ben är det ett framben som han lyfter och eventuellt tar bakåt. Jag tänker att när Titan känns tillräckligt säker på detta och att han även vinklar bäckenet bra för spöet, så kan jag försiktigt prova att lägga emot spöet på hans bakdel samtidigt som jag ber honom väga lite grand tillbaka, bara för att se vilken effekt det får. Han kändes fin idag, Titan. 🙂

Efter träningspasset fick han sparka lite på den gröna bollen, bara för att boosta på hans självförtroende lite och ett lätt sätt för honom att få några godisbitar. Han kändes lugn och tillfreds efter passet. 🙂

 

2014-09-25 14.46.08_2 2014-09-25 14.46.16_2 2014-09-25 14.46.20_2 2014-09-25 14.46.23_2 2014-09-25 14.46.28_2 2014-09-25 14.46.58_2

Disto har nu fått vila några dagar och det märks tydligt vilken skillnad det blir på honom då, jämfört med när jag tränar honom varje dag. Osäkerheten och rädslan kommer med en gång över honom, så han var lite spänd idag när vi skulle hämta honom i hagen. Har man några godbitar med sig brukar det lösa sig ändå, han får något att tugga på och lite mer säker på att människan inte kommer göra något hemskt med honom, just nu i alla fall. 😉

Intagen från hagen satte jag fast honom i stallgången och när han stod där var han väldigt spänd, han andades knappt. Han stod stilla för att han var rädd, inte direkt för att han var lydig, men han fick stå ut med att bli borstad och få hovarna kratsade och bli lite pysslad med. Han blev något mer avslappnad, men inte mycket. Det är otroligt hur så få dagar kan betyda så mycket för honom, men det var tydligt att så var fallet.

Idag tog jag cykelkedjekapsonen på Disto. Jag fick ett infall i att ta den idag, efter att de senaste dagarna ha bläddrat och läst i Bents senast utgivna bok “Academic Art of Riding: A riding method for the ambitious rider“,

academic_art_of_riding_bent_branderup

 

som väl kan sägas vara en ny utgåva av Akademisk Ridkonst och Ridning på Kandar. En trevlig bok med bra text och fina bilder. 🙂 I varje fall. så har Bent mycket bilder på Swan, som är en halvbror till Distinguido, och i boken har han en variant av kapson med cykelkedja på Swan. En kapson med rörlig nosdel är lite mjukare mot hästen, och det kan vara en fördel likväl som en nackdel. Den kan glida runt på hästens nosrygg men samtidigt indikerar det att man som tränare kanske använder lite för mycket kraft i linan. Idag ville jag ha något som var mjukt mot Disto eftersom han verkade så spänd, och som skulle få glida på sned och inte skapa mothåll, om han spjärnade i nacken.

Bent skriver i boken om hur han först tränar hästen på volt, därefter lär den träda in med sitt inner bak mot tyngdpunkten på en liten cirkel, därefter öppna på rakt spår på ridbanan och därefter göra öppnan närmare och närmare långsidan. Tanken med detta är nog att hästen inte lika lätt ska vika sig i halsen, gissar jag på. Om man tränar öppnan längs långsidan kan det lätt hända att hästen klistrar sig fast vid staketet med sina ben och endast viker sig i halsen, vid bogen, när man vill åstadkomma en öppna. När man istället väl har ställningen och böjningen på plats ska det inte vara några problem att skicka hästen lite mer sidvärtes var som helst på ridbanan.

Jag tränade därför på att Disto skulle följa mig på volten, slappna av och sänka sitt huvud och träda in med inner bak på en liten volt, samt därefter öppna på rakt spår. Det kändes ganska okej ändå.

Jag gick sedan över och kollade hur slutahjälpen funkade och den funkade bra både framifrån och på liten volt i skritt. Det jag inte var riktigt nöjd med är att Disto i höger varv tappar höger bak utanför sin kropp. Han känns lite stel i höger bog och nacke.

När Bent lär in slutan så flyttar han hästens huvud och hals närmare staketet/sargen. Om ställning och böjning sitter på plats, så kommer hästens höft automatiskt in i en sluta, och det stämmer. Bent tar till spöet på ytter bak som sista hjälp i slutan, för att ytterligare förtydliga för hästen, om det behövs, medan jag har lagt till spöet på ytter bak som första hjälp. Jag förstår fördelarna och nackdelarna med båda sätten. Fördelen med Bents sätt är att hästen inte byter böjning, men nackdelen kan vara att det blir onödigt svårt att förstå själva slutan, dvs att flytta in bakdelen. Dessutom kan det vara svårt att ta med sig slutan och piruetten i longeringen på det viset, när hästen inte kopplar ihop slutan med en spöhjälp på ytter bak.

Eftersom Disto är hyfsat säker på slutan för spöhjälp på ytter bak, tänkte jag att jag tar till Bents sätt idag. Jag använde därför spöet mot Distos högra bog (även vänstra bog) i longeringen och var noga med att försöka peta ut den lite. Jag riktade även spöet strax bakom armbågen och försökte få bättre ställning i nacken. Tidigare har jag varit lite aktsam för att göra detta, för jag vill inte att Disto ska börja vika sig i halsen. Nu känner jag dock att hans bogar behöver jobbas med mer, han behöver bli lite mjukare och smidigare i sidorna och han är så pass säker på longeringen och kommer till mig om jag ber om det, så jag tänker att jag kan börja jobba med hans innersidor.

När jag kände mig nöjd gick jag över till att träna slutan, långsamt och betänkligt, längs långsidorna. Jag använde spöet mot inner bog och inner hals. Faktum är att jag med en gång fick en bättre placering av inner bak, tämligen omgående. Det blev inte alls lika vingligt som tidigare. Jag var mycket nöjd med effekten det gav!

Dagens lärdom: Var noga med att ha en jämn, mjuk ställning och böjning genom hela hästens kropp och se till att den verkligen går igenom i bogarna. 🙂

Sist idag fick Disto kliva upp lite på lastpallen. Idag klarade han av att stå med alla fyra hovarna på pallen, och stå där en stund medan han fick klapp och beröm och godis! 😀

2014-09-25_Disto1 2014-09-25_Disto2 2014-09-25__Disto3 2014-09-25_Disto4 2014-09-25_Disto5 2014-09-25_Disto6 2014-09-25_Disto7 2014-09-25_Disto8 2014-09-25_Disto9 2014-09-25_Disto91

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.