Renhet i gångarterna

När vi rider och tränar våra hästar är renhet i gångarterna en viktig parameter. De flesta hästar har av naturen rena gångarter, dvs att skritten är rent fyrtaktig, traven är rent tvåtaktig och galoppen är rent tretaktig (eller fyrtaktig i hög samling/piruetter). För att inte förstöra hästens natur, vill vi när vi rider behålla de rena gångarterna. En dressyrtävling är också en bedömning i att hästen har rena gångarter. Om hästen tappar sina naturliga gångarter och den börjar röra sig artificiellt, har vi gjort något fel. Felet kan vara tillfälligt, eller bestående, beroende på när vi upptäcker det och om vi förstår vad vi gjort för fel. Det är också därför det är så vanskligt att försöka skola hästen i dressyr, utan ett egentligt mål. Om vi tränade på riktiga hinder emellanåt, skulle vi lättare kunna kontrollera effekten av vårt arbete. En hopphäst t ex utsätts ofta för hopphinder och om dressyren inte har fungerat väl, så kommer den inte kunna ta sig runt banor på ett ordentligt sätt, men dressyrhästen utsätts sällan för sådana funktionstester. När en häst börjar röra sig artificiellt och får ett konstlat rörelsemönster, bryter det ner dess kropp. Naturen har skapat hästens kropp för att fungera på ett visst sätt, och kommer hästens kropp i otakt blir det samma sak som att montera ihop delar i en bilmotor fel, motorns delar börjar gå i fel takt och till slut går den sönder. Samma sak med oss människor, om vi börjar lägga oss till med ett onaturligt rörelsemönster får vi snart ont i våra kroppar.

Häromkvällen när jag red Titan filmade Erik mig när jag red Titan. Det var egentligen meningen att Erik skulle rida Titan, men han hade vissa svårigheter med det denna kväll, så vi bytte ryttare. Titan kändes väldigt på pigg och ville gärna springa på framåt i traven. Jag tänkte att jag passar på att utnyttja det och se vad han kan, om jag låter honom trava på.

Jag är instruerad med att när man vill att hästen ska öka tempot, så ska man luta sig framåt. Tittar man i de böcker som Bent har skrivit så finns där också bilder på när han bl a rider Hugin i ökad trav och Bent sitter då lätt framåtlutad.

När jag red Titan och lutade mig lite framåt, föll Titan in i galopp istället. Ville jag att han skulle behålla traven var det effektivast att sitta kvar där jag satt, eller till och med luta mig lite lätt bakåt, men givetvis med längda tyglar/framsträckta händer. Varför det funkade så här, förbryllar mig, men jag har mina teorier om det. Jag tror att när jag lutar mig framåt så lägger jag för mycket vikt på Titans framdel. Han är byggd med en stor och tung framdel. Enda sättet för honom att då orka lyfta sin framdel är att gå över i galopp? Det är bara en teori jag har, men också den känsla jag har när jag sitter på honom. Så snart jag lägger min tyngdpunkt framåt, vill han försöka lyfta upp sin framdel mer.

Eftersom Erik filmade mig passade jag på att ladda upp filmen på Youtube och därefter ljusa upp den samt även ändra den till slow motion. Jag ändrade till 8 x slow motion och tittade därefter noggrant på hur Titan rörde sig i traven. Jag har under så många års tid kämpad med att få Titan taktren i traven, dvs en ren, diagnoalt tvåtaktig trav. Han har oerhört lätt för att sätta ner sitt framben före han sätter ned sitt diagonala bakben, och även lyfta sitt bakben före det diagonala frambenet lyfts. Allt detta visar att hästen tar emot sig med bogarna och även hänger kvar på bogarna.

I övrigt kan man på filmen se att när jag stör Titan i munnen, dvs inte är helt oberoende i handen avhängigt min sits, så blir renheten i traven sämre. Alltid när jag rider Titan lyssnar jag med mina öron på hur rent han rör sig i gångarterna och jag känner också med min sits hur han rör sig. Varje taktfel han gör försöker jag korrigera, få honom bättre. Det allra lättaste att känna och höra är när skritten är ren bam-bam-bam-bam, det hörs samma rytm i gången hela tiden och mina höfter rör sig i jämn rytm framåt-nedåt, uppåt-bakåt. I traven för sig också sittbenen framåt-nedåt, uppåt-bakåt men lite annorlunda, ljudet jag vill höra är bam-luft-bam-luft, inte b-bam-b-bam. I galoppen ska ljudet vara ta-da-dam, ta-da-dam. Titan har korta kotor och inte mycket till svikt i steget så han får per automatik inte något mycket till svävmoment i vare sig trav eller galopp, det gör också att han känns mer stötig, även fast han rör sig rent, än att sitta på en häst med längre kotor och mer svikt.

Det är sällan smickrande att se sig själv på film, och denna kväll var jag inte klädd för det och inte beredd på att rida mer framåt i traven. Det är ändå en god tankeställare att se sig själv rida, se alla fel man gör, och försöka bättra sig i framtiden. 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.