Ett kort ridpass med Perla

Idag fick jag en sådan lust att rida Perla, så vi slängde på henne sin Griffin-sadel, som Disto har haft på sig för att vänja sig vid sadel. Perla rörde sig faktiskt riktigt bra i sin sadel, anledningen till att jag har haft en annan sadel på henne nu en tid är för att jag tyckte att hon blev klämd om manken i denna sadel. När vi köpte den så var Perla inte så gammal och med åren har hon breddat sig mellan bogbladen. Dock har jag känt att hon inte varit helt bekväm med Barefoot-sadeln, hon har förvisso rört sig bra vad det känns, men när jag ska sitta av och då lutar mig lite framåt så har hon varje gång kastat upp huvudet så jag började misstänka att hon inte fick tillräcklig mankfrihet (på höjden) av den. De senaste gångerna jag har ridit henne har jag haft en barbacka-pad från Grandeur på henne, men den ger så klart inte samma stabilitet som en sadel.

Griffin-sadeln låg inte så tokigt på henne trots allt, kanske lite smal men det fick duga.

Jag började med att promenera runt på ridbanan med henne för att värma upp och gick så pass länge att jag själv började bli lite varm i kläderna, sedan hoppade jag upp. Uppsuttet kände jag lite snabbt igenom hur hon kändes på volterna, hur hon ställde sig i nacken i vänster varv och hur mycket hon sköt ut vänster bog i höger varv. Allt som allt kändes hon relativt jämn, jämfört med tidigare när jag tagit längre riduppehåll med henne, så jag förmodar att markträningsjobbet som jag utfört några gånger nu har haft god effekt på henne. 🙂

I och med att hon är så otränad tänkte jag att det ändå kanske inte är bra att rida för mycket på volt, så när jag checkat av dem fortsatte jag längs fyrkantspåret, red på diagonalerna och kände igenom sidvärtsförflyttningar. Här har hon lättare att flytta sig undan vänster skänkel, lite svårare för höger. Öppna och sluta gick bra, i höger varv får jag passa väldigt noga så hon inte skjuter ut vänster bog, jag försökte hålla henne betydligt rakare och även lite högre kanske i form då. Att växla mellan förvänd sluta i vänster varv och öppna är den svåraste övergången, antagligen för att den utskjutande vänsterbogen helt plötsligt ska förflyttas till att bli en innerbog som hålls på plats. Det gick dock bra, men den övergången är svår.

Jag tränade även att göra övergångar mellan skritt och halt, och även att rygga ett valt antal steg, lugnt och stilla. Halt från ryggning och invänta signal för framåt.

I traven fick Perla mestadels trava på fyrkantspåret, utan att lägga sig på framåt eller gå över tygeln. Lugnt och avslappnat med välvd hals. Jag lade även här in halter från trav och från halt ryggning och igång i trav igen, det blev några riktigt bra övergångar. För att hon inte skulle lära sig mönster så var jag noga med att göra halterna på helt olika ställen på ridbanan och efter olika många sekunder så att hon inte kunde räkna ut när något var på gång utan behövde vara uppmärksam och lyssna.

Erik sade att Perla såg fin ut och hon kändes fin idag. 🙂 Jag avslutade passet efter att hon travade snyggt och fint på volt och gjorde en riktigt snabb och fin halt. 🙂

2014-12-14 21.54.35

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.