Reflektioner från paddockprogrammen på Göteborg Horse Show

paddockprogram_eurohorse_2015

Erik och jag kom idag hem från att ha varit i Göteborg och gått runt på mässan och lyssnat på en del program vid paddocken.

I föreläsningen “Hästens personlighet- ta det inte personligt” med forskare och studenter om individanpassad träning med hästar och ryttare, var det mycket som vi kände igen oss i från att ha läst om Parelli Horsenality. Under föreläsningen gick de runt med ett sto (Freja tror jag hennes namn var) från BYS, Biologiska Yrkeshögskolan, tror jag det var, och Erik och jag sade direkt att hon påminde mycket om Perla här hemma. Relativt stora, lite ängsliga ögon men ändå absolut följsam med människan som ledde runt henne. Hade Freja varit en valack och till salu hade Erik och jag gärna tagit en närmare titt på henne. 🙂
De som höll föreläsningen pratade om aktiva eller passiva hanterare bland hästar och mycket av det som de uttryckte finns att hämta i Horsenality. Bara det att jag tycker att Horsenality är så mycket enklare att förhålla sig till, det finns alltid en motsats till det beskrivna. Antingen är hästen Left Brain eller Right Brain och Extrovert eller Introvert. 🙂

Klaus Ferdinand Hempfling skriver i sin bok “Hästens själ” om olika hästpersonligheter, men där finns det nästan ett 30-tal olika varianter varav flera påminner om varandra. De blir svåra att skilja från varandra. Det är lättare när det finns en motsats att jämföra med.

Det var mycket intressant att lyssna på föredraget och de pratade om att hästar är olika anpassade för olika uppgifter och de hanterar uppgifter på olika sätt, visar rädsla på olika sätt. En häst kan verka lugn, men skulle man mäta pulsen på den kan den ha stigit avsevärt inför något som den tycker är jobbigt.

De visade med Freja hur hon reagerade på föremål hon var obekant med. Bl a lade de fram en badmadrass för att se hur hon hanterade den. Det syntes tydligt på hennes ansiktsuttryck och kroppshållning att hon tyckte det var otäckt, men likväl som jag vet hur Perla reagerar hemma på sådana saker brukar hästar som är så vara så lydiga att de gör det människan säger även fastän det är väldigt otäckt. I detta experiment dock tvingade de inte fram Freja till badmadrassen utan ville hon backa undan så fick hon göra det. De ledde henne i en longerlina så hon hade utrymme att backa undan, åt sidan eller vart hon ville ta vägen.

De visade sedan andra föremål för att se hur stoet reagerade på dem, fortfarande inget tvång utan Freja fick själv välja om hon ville gå fram till föremålet och undersöka det, eller låta bli. De lockade med några morötter och berättade om det som vi kallar för positiv förstärkning, dvs att i samband med att det läskiga är där så finns det beröm och uppmuntran för hästen att tordas göra något som den egentligen inte törs, men där belöningen är större än obehaget. Både Distinguido och Gibson har vi använt positiv förstärkning på när det gäller att passera läskiga brevlådor, fladdrande presenningar, stå ut med flugspray etc. I samband med det obehagliga kommer något som är mer värt, som gör att de står ut, eller t o m förväntar sig att det snart kommer något trevligt. 🙂

Forskarna berättade också om att man kan använda sig av andra övningar för att överskugga det otäcka. Om man rider ute i skogen och hästen skyggar för något, kan man t ex be hästen om skänkelvikningar eller annat, så att den får koncentrera sig på en annan uppgift än det misstänkt farliga. Detta har jag använt mig av när jag rider Titan ute i skogen. Titan tröttnar ibland på att bara gå rakt fram och är man inte riktigt på sin vakt kan han springa in på en skogsstig där han tycker att det passar. Om man bara sitter och slöar och är försjunken i sina egna tankar, ja då passar han på. När jag känner att han är på det humöret, så brukar jag lägga in sidförflyttningar, öppna, sluta osv, få honom att tänka på något annat och förstås med en hel del beröm och uppmuntran inblandat. 🙂

Forskarna var väldigt sympatiska och jag hoppas att så många som möjligt tar chansen att lyssna på föreläsningarna! 🙂

Därefter var vi på en föreläsning av SLU Skara, Träna och arbeta hästen i töm Moment och utrustning med Anders Eriksson, BYS, Biologiska yrkeshögskolan.

Anders verkar vara en mycket sympatisk person och han visade hur han arbetade en häst i töm, det var Freja som fick vara med även här. Han förklarade hur han använde utrustningen och varför. Allt detta var nytt för mig, så jag kan inte ge ett referat här, men jag blev väldigt intresserad och tänkte att det skulle kunna vara en träning som passar Perla bra, och kanske även Titan. 🙂

Det såg lätt och fint ut när han arbetade Freja.

På slutet fick Anders frågan om vad han anser om hjälptyglar, och det ska sägas att han inte hade mycket till övers för det. 😉 Han pratade om gramanen, pessoaselar bl a och vad det ställer till när man drar ihop hästen framtill, nämligen att bakdelen ramlar ut. Precis så som det är, men som så många inte förstår. 🙁

Freja var utrustad med en achen-nosgrimma, med nosrem och den flyttade nu Anders runt så att den istället satt genom bettringarna och upp över nosryggen igen. Detta för att stabilisera bettet och få ett litet tryck på nosryggen istället för lanerna, när man tar i tömmarna. Till sist tog han bort nosremmen.

När Anders lämnade paddocken fick han mycket applåder och det var han väl värd för en fin uppvisning och väl genomförd presentation. 🙂

Distinguidos personlighet

Med tanke hur jag beskrev den häst vi sökte då när vi köpte Distinguido, har jag funderat på vilken personlighetstyp Distinguido egentligen är. När vi satt hemma och skrev upp önskvärda egenskaper, utgick vi i mångt och mycket från Perla. Perla är en ganska typiskt Right Brain Extrovert häst. Hon är lydig och arbetsvillig, men nervöst lagd. När hon är nervös springer hon hellre än står still, hon får utlopp för sin ängslan genom att få röra sig. När man jobbar med henne föregår hon en nästan alltid, hon är snabb på att räkna ut vad som kommer härnäst, därför gäller det att undvika mönster när man tränar henne. Allt måste gå väldigt lugnt och sansat till och först när hon är lugn och avslappnad kan man be henne om lite mer energiska övningar. Hon hetsar lätt upp sig.

När vi var i Spanien var han helt vild och ohanterad, och han var då mycket skygg för människor, men ändå fanns där en glimt av nyfikenhet.

Ett tag trodde jag att han var RBI, Right Brain Introvert (http://www.parelli.com/horsenality.html), men ju mer jag jobbade med honom ju mer trodde jag att han var en blandning mellan RBI och LBE. För några veckor sedan beställde jag en personlighetsrapport för Distinguido och mig, via Parellis shop. Den visade på att Distinguido är en RBE, nära gränsen till LBE, om man skulle sätta hans personlighet på kartan. Jag själv var en RBI nära gränsen till LBI. Tillsammans med rapporten kom också en matchningsrapport om hur jag bäst ska jobba med Disto och vad jag ska tänka på. Svårigheter som uppstår på vägen och hur jag lämpligen hanterar dem.

Distinguido har ju drag av RBI och LBE, vi brukar ju skämtsamt kalla honom “Schitzinguido” eftersom han flackar ganska snabbt i personligheten. RBE är dock ändå den personlighetstyp som matchar bäst på honom, och det stämmer ju bra överens med hur vi upplever Perla. 🙂

Han är väldigt angelägen om att vara till lags och har bråttom om att göra det han tror att man vill att han ska göra, men man får skratta och le åt hans ivriga försök. Dessutom är han oerhört motiverad av godis, och det är en bra väg in till hans hjärta. 🙂

Disto_pall_jan2015

Hästars olika personligheter

Nu är det ganska många år sedan jag först hörde talas om Parelli Horsenality, Linda och Pat Parellis beskrivning av olika personligheter hos hästar, och då var det mest i förbifarten. Ju mer jag har läst om det, ju mer fascinerande tycker jag det är.

Enkelt beskrivet är det ett sätt att identifiera sin hästs personlighet och hur man bäst tränar sin häst utifrån den kunskapen. Är ens häst självsäker, eller ängslig, extrovert eller introvert, motiveras den av mat eller något annat?

Man kan själv också lära sig att förstå vilken typ av hästpersonlighet som man gillar, kanske är det också ofta den typ av människor som man gärna umgås med?

När Erik och jag med åren har blivit klokare och förstått vad det är vi gillar hos en häst och vilken personlighet vi dras till, så är det också lättare att leta efter den personligheten hos en häst om vi ska köpa häst. Nog är det så att man tycker att de flesta hästar är trevliga, men de är ändå individer. Man föds med en egen personlighet, sedan spelar så klart uppväxt en hel del roll på om man utvecklas positivt eller negativt, men grundpersonligheten finns ändå där.

Innan Erik och jag åkte till Spanien och köpte häst, skrev vi en lista på de egenskaper som vi önskade hos vår nya häst. De var:

* Mankhöjd omkring 150 cm, ner till 140 cm går bra (vi ville hitta en häst till mig och jag är bara 160 cm lång)

  • Vänlig och tillmötesgående
  • Arbetsvillig och lyhörd, känslig
  • Extrovert lagd, som hellre rör på sig än står stilla
  • Inte tuff och hård i psyket, hellre osäker, försiktig
  • Kort, stark rygg
  • Bra hasaktivitet och bogfri
  • Behöver ej vara av typ som vinner utställningar
  • Ska ha mer “go” än “whoa”. Är mer framåt än slö.
  • Känslig, energisk, nyfiken, tillitsfull, trevlig

Och så kom vi hem med Distinguido, som stämmer precis in på ovanstående önskemål! 🙂 Det kunde inte ha blivit bättre, han är just som vi önskade oss, perfekt för oss! 🙂

2015-02-14 13.20.40

Distinguido blir borstad i vårsolen 🙂

Nu när vi vill hitta en häst till Erik, så skulle vi vilja hitta en ganska bra kopia av Distinguido…

Vill man läsa mer om hästpersonligheter finns det enkel och lättförståelig information här:

http://www.parelli.com/horsenality.html