När är en häst egentligen färdigvuxen?

I Sverige idag uppfattar jag det som snarare regel än undantag att man börjar rida in sina hästar när de är 2.5-3 år gamla. Jag har sett exempel på Hästnet där 2.5 år gamla ponnyer hoppas uppsuttet (!). För inte så många år sedan var varmblodiga hästars 3-årstest inte uppsutten visning, utan det var först vid fyra års ålder som de visades ridna, men numer kan man visa dem uppsuttet även som treåringar.

http://www.swb.org/bedomningar/oversikt/3-arstest“Treårstestet är den unga hästens allra första utbildningsmål. Den opåverkade hästen bedöms i tre delmoment; exteriör, gångarter i frihet och vid hand samt löshoppning. Ett frivilligt ridprov tillkommer, för att få diplom är dock ridprovet obligatoriskt vilket även gäller för att uppnå prestationsklass eller kvala till 3-årschampionatet.”

Vem vill inte ha dipolom och vem vill inte att hästen kvalar till 3-årschampionatet..?

I Falsterbo sänkte man lägsta åldern för tävlande hästar från fem till fyra år. Jag läste några experters kommentarer i tidningen Ridsport och inte någon av dem var positiva till ålderssänkningen i Falsterbo. Proffsen vet att det inte är gynnsamt för hästarna (bara möjligen för ägarnas plånböcker?).

Trav- och galoppsporten har sedan länge haft lopp för 2-åringar. Hur många hästar som har fått sätta livet till för det, eller dras med permanenta skador pga den träningen, är nog oräkneligt. Det går lätt att räkna ut att träningen med dessa hästar också börjar ännu tidigare…

Frågan är ifall det verkligen är rätt ålder att börja rida på hästarna så tidigt, om man ser till skelettets mognad? Det är nämligen så att ingen häst är färdigvuxen i skelettets tillväxtzoner förrän tidigast vid 5.5-6 års ålder, oavsett ras och utseende, och detta är ett faktum. Det går alltså inte att hävda att ens egen häst är tidigt utvecklad, skelettet tar den tid på sig som det krävs, för att tillväxtzonerna ska slutas. Man måste kanske inte vänta på att hela hästen ska vara färdigvuxen innan man börjar belasta den, men ju längre man väntar, ju säkrare är man på att hästen inte går sönder pga att man belastat den för tidigt.

En hästs tillväxtzoner sluter sig nerifrån och uppåt, och ryggradens tillväxtzoner sluter sig inte förrän vid 5.5-6 års ålder. När Erik och jag för några år sedan var hos Torbjörn Lundström, för att se över tänderna på Titan, berättade Torbjörn att åtminstone kallblodshästars kranier är färdigvuxna så sent som vid 8 års ålder. Med tanke på att kraniet är delen längst ut i ryggraden, borde det också indikera att dessa 5.5-6 år kanske kan förlängas till 8 års ålder, tänker jag?

skelett_hast_2

Vid vilken ålder de olika tillväxtzonerna i hästens skelett sluter sig.

Vill man läsa mer om hästars tillväxtzoner finns det en mycket bra artikel här:
http://www.equinestudies.org/ranger_2008/ranger_piece_2008_pdf1.pdf

François Robichon de La Guérinière skrev i sin bok “Ecole de Cavalerie” följande: “Yet another reason exits which may cause these faults; they are broken at too young an age, and since the performance demanded of them goes beyond their strength, and they are not yet well formed enough to hold up under the subduing they must undergo before they are ruined quite utterly. The proper age to begin training is six, seven or eight years, according to the climate in which it was born.”

Som uppfödare är det svårt att få sina kostnader täckta för att föda upp en häst och även göra vinst, så lösningen är alltså att sälja den i allt yngre år och förhoppningsvis för samma summa pengar som om den vore äldre. 🙁

Skälen till att man börjar rida/belasta sin häst allt tidigare beror således antagligen både på ett ekonomiskt intresse, otålighet att vänta, och okunskap.

Jag har faktiskt valt att inte rida in Gibson ännu, det har inte känts bra och jag har ingen brådska. 🙂 Somliga säkert tycker att jag väntar onödigt länge, och att jag överdriver, men med ovanstående i bakhuvudet känns mitt val rätt. I år fyller Gibson fyra, men han är född ganska sent på sommaren, i början av juli. Jag får se hur jag gör, ifall jag börjar med hans inridning i år eller ej. Det finns ju så mycket annat att göra med sin häst, förutom att rida på den. 🙂

Kontentan av det hela är att det i slutänden faktiskt är hästens välfärd vi talar om. Hästen är inte född till att ridas på, utan människan har tagit sig den friheten. När hästen är vänlig nog att bära oss, borde vi väl tacka den för det och inte ta oss vilka rättigheter som helst bara för att vi kan och hästen inte protesterar? Hur ofta behandlas inte hästar för förslitningsskador numer och hur ursäktar vi egentligen det? Har slit- och slängmentaliteten nått så djupt in i våra hjärtan? Har vi glömt första stycket “Hästens bön”?

Hästens bön
Tag mig ej från min moders sida
när som nyfött föl jag går.
Vänta med att på mig rida
till mitt fjärde levnadsår.

På min rygg skall jag dig bära
i galopp – på solskensritt.
Men tillbaks till stallet, kära,
låt mig då få gå i skritt.

Ge mig foder, rykt och vatten.
Ha tålamod om jag är stygg.
Och i kalla vinternatten
lägg ett täcke på min rygg.

Rengör sadel, träns och rem.
För ej oljud i mitt stall
– tänk på att det är mitt hem.
Stäng min dörr mot vinden kall.

Jag vill leva för dig bara,
om min bön du nu förstår.
Då skall jag för alltid vara
din bästa vän i många år.

Och när min levnads slut är nära
tag mitt liv med varlig hand.
Led mig sista biten, kära,
till hästens evigt gröna land.

18 thoughts on “När är en häst egentligen färdigvuxen?

  1. Hei. Jeg ser du skriver at travhester son går løp som to-åringer setter livet til og at det er sannsynligvis større skadeomfang på disse hestene enn øvrige hester. Har du noen dokumentasjon på dette, eller er det bare din påstand at det er skadelig å trene hester i ung alder? I såfall bør det presiseres i innlegget.

    • Jag skulle vilja vända på det och fråga dig om du känner till bevis för att denna träning stärker hästen? Gör träningen hästen friskare än sina jämnåriga som inte utsätts för samma träning? Drabbas den mindre ofta av skador än den häst som inte tränas? Det är inte lätt motion det handlar om, utan träning inför tävling.

      Djurens rätt hade för några år sedan en mycket läsvärd artikel: http://www.djurensratt.se/for-att-hastar-ger-allt/trav-och-galopp
      De presenterade också en rapport, “För att hästar ger allt” som finns att läsa här: http://www.djurensratt.se/sites/default/files/travsport_0.pdf

      Här är ett stycke ur rapporten ovan, om just unga hästar och träning. Det understryks av tränare att det är just vissa individer som klarar att starta lopp som 2-åringar. Hur många dessa individer är vet vi inte.
      “Det finns stora variationer mellan olika individer när det
      gäller hur färdiga de är i sin utveckling. I Djurens Rätts enkätundersökning
      uttryckte ett flertal tränare att det endast är vissa individer som klarar av att starta som 2-åringar. Svenska Travsportens Centralförbund (STC) har dock valt att satsa på 2-årsloppen och har som mål att öka andelen prispengar fram till 2010. Några av tränarna som medverkade i enkätundersökningen skriver följande om
      2-årslopp:
      ”Skulle vilja slippa det, men tyvärr går utvecklingen mot ett allt större tävlande med unghästar. Det är ju som bekant väldigt dyrt att ha häst i träning och ägarna vill ofta ha betalt så fort det går vilket leder till att vi tvingas starta hästar tidigt.”
      ”Finns mindre seriösa tränare som startar väldigt oförberedda hästar bara för att det är väldigt enkelt att tjäna några tusen
      per lopp och detta borde man följa upp lite extra.”
      ”Tycker inte det är en vettig sak eftersom hästen inte är färdigutvecklad, utan i nästan alla fall drar på sig skador
      för tidigt.”
      ”Tycker inte det passar in i vår travsport, ställs för höga krav på unghästarna och pengar styr för mycket.””

      Över lag tror jag att det inte är många i styrande position som är intresserade av en kartläggning över hur många unga trav- och galopphästar som drabbas av skador och avlivas pga träningen. Det är mycket pengar, och även skattepengar, involverade i systemet. Det är inte olagligt att vare sig behandla en häst för förslitningsskador, eller att avliva den. Lika lite i trav-, galopp- liksom övriga sammanhang där hästar tävlas, finns något incitament att undersöka utnyttjandet av hästen utifrån hästens perspektiv. Vad skulle det leda till? Ett förbud av att använda hästen till att tävla med?

  2. Intressant skrivet! Du påtalar att man bör vänta med ridningen men hur är det med körningen? Jag menar inte att man helt bör undvika det men jag tänker på långa turer som sträcker sig över flera dygn med tung lass och kanske inte den lättaste terrängen (t.ex forkörning). Mvh

    • Att dra något efter sig kan ju både vara lätt och tungt. En fyrhjulig vagn tillför ingen tyngd nedåt på hästens ben mer än skaklar och selens delar, medan en rockard även trycker uppifrån på hästen. Travsyulkys är konstruerade så att de tillför minimal tyngd på hästen uppifrån, vill jag minnas av vad jag sett?

      Den veterinär som veterinärbesiktade Titan när vi skulle köpa honom sade att jag absolut måste köra in Titan (vilket vi dock aldrig gjorde) eftersom det var bra träning för hästen och inte belastade ryggen som ridningen gör. Han var av den åsikten att körning var mindre skadligt än ridning.

      Erik i sitt jobb stött på flera hästar som körts mycket och de har fått väldiga påfrestningar på sina knän (alltså bak-knän, fram heter carpus). De har tagit slut i kroppen.
      Att dra lätta vagnar är en sak, men terrängkörning och att dra tunga vagnar frestar på kroppen.

      Veterinärerna ser nog tydligt specifika skador relaterade till vad hästen används tid. Hoppning, dressyr, körning ger antagligen ganska skilda skador, och dessförinnan kan tecken på överansträngning vara svåra att tolka.

      För några veckor sedan läste jag om mikroskador på hästens skelett, sådana skador som inte syns såvida man inte har en speciell röntgen-maskin. Dessa mikroskador uppstår långt innan det verkligen blir en fraktur/spricka/skada som syns på vanlig röntgen, och hur väl vet vi egentligen vilka tecken på överansträngning hästen har, långt innan vi upptäcker dem? Oftast går det så långt så att hästen är halt och skadan är ett faktum, innan vi blir varse överbelastningen. 🙁

      Det är svårt att veta exakt hur mycket belastning hästen klarar av. Hästen är ju inte konstruerad för att varken ridas på eller dra något efter sig egentligen, utan den är dimensionerad för att tåla sin egen belastning, och knappt ens det i vissa fall när vi avlat tokigt. När det gäller hur mycket en häst kan bära i vikt, finns det ett sätt att räkna ut det på. Man tittar då på skenbensomfånget och räknar ut hur mycket skelettet rent statistiskt orkar att bära, det är därför skenbensomfång mäts, det indikerar styrka. Kraftig benstomme är ofta stark benstomme, men sedan gäller det förstås också att hästen fodras så att den får rätt uppbyggnad för sin kropp, både vad gäller mineraler och vitaminer.

  3. Spännande läsning. Man ser hästen som “vuxen” väl tidigt.

    Jag är inte aktiv ryttare längre men under de sista åren började det diskuteras ännu mer om våra unghästars kost. Att vi kanske ger dem för mycket näring tidigt i livet vilket genererar lösa benbitar och annat. Hur ser du på det kopplat till tillväxt.

    • Ja, vuxen är nog betydligt senare än vad de flesta tänker.

      Det är så mycket i hästars kost som har ändrats på relativt kort tid. Sedan jordbruket industrialiserades och man kunde bruka mark på ett helt annat sätt än tidigare, har mycket hänt. Både vad gäller vallfoder, men även foderkoncentrat. Vallfodret är mest anpassat för högmjölkande kor, och består av relativt få arter jämfört med förr. Försurningen av våra marker påverkar jordarna och i sin tur gräs och örter som växer där, och vilket innehåll de får av mineraler och vitaminer. Det vi vet är vanligt förekommande är brister av koppar och zink, medan järn ofta finns i överskott i grovfoder. Varje del i hästens kropp behöver sina byggstenar, men ju mer fel balanserna blir av mineraler och vitaminer, ju mer fel blir det också i djurens (och våra) kroppar.

      Det man har sett är väl att lösa benbitar blir mer vanligt förekommande ju större hästen blir. Varmblodshästar blir ofta stora, så det kanske ligger en del av förklaringen i det. Lägger man där till att man ser till energi- och proteinkvoterna, men kanske inte lika noga tittar på balanserna mellan mineraler, så skulle det kunna tänkas finnas en förklaring där.

  4. Fast enligt Lars Roepstorff, veterinär och expert i hästens rörelsemekanik vid SLU, ska unga hästar tränas.
    “Utan träning kan unghästen inte bli en stark individ, säger Lars. Man ska därför inte vara rädd för att rida och träna sin unghäst.
    – Träning i ung ålder, under rätt förutsättningar, gynnar hållbarheten Men det måste naturligtvis ske med måtta och sunt förnuft.”

    Länk till artikel: http://www.hippson.se/artikelarkivet/hasthantering/forsta-sammanhanget-fa-hallbar-hast.htm

    • Den unga hästen får bra träning av att röra sig i stora, kuperade hagar tillsammans med jämnåriga kamrater, den biten ska inte förringas. Idag är det inte helt ovanligt att hästar går en och en, i vad som närmast kan kallas för rasthagar.

      Tittar man på kinesiska elitgymnaster som börjar träna väldigt tidigt i åldrarna, må de överglänsa på tävlingar, men i medelåldern är deras kroppar inte så friska längre. För tidig och för hård träning är inte bra för någon. Att införa uppsuttna 3-årstester och tävlan för 4-åriga varmblodshästar är för mig rent vansinne! 🙁 Det är inte många som låter sina hästar vila efter ett 3-årstest eftersom man då ställer in sig på tävlingar så som Falsterbo osv.

      När säger hästen ifrån om att det är för mycket, och vem lyssnar? Läs också gärna den engelska artikeln av Deb Bennet som jag länkat till ovan.

  5. Hej!
    Att travare slits i sina knän beror till största delen att dom körs på alldeles fel underlag, aldrig på mjuka fina vägar/stigar utan på många gånger hårda banor eller t.o.m., hör och häpna på asfalt…..Vi har haft massor av russ som travat , tränats hårt men aldrig haft ont i några knän. Vi har utesutande tränat på mjuka skogsvägar och någon gång ibland på travbana! Hållit på sen 60-talet så det är ganska lång erfarenhet vi har! Tror faktiskt att det gäller alla hästar!
    Maggan

    • Vad roligt att höra att ni har haft friska hästar! 🙂

      Ensidig träning på ensidigt underlag är aldrig bra. Det får alltför många hästar genomlida idag, oavsett vilken disciplin de tänkt att tävlas inom. Det gäller att välja underlag, och lägga upp träningen, med omsorg.

  6. Människan är inte ett tålmodigt djur. Det finns en stor andel av lovande två-åringar inom travet som har stor fallenhet för att prestera bra. Oroväckande många av de som då startat och presterat bra faller bort under tre-åringssäsongen p g a allehanda komplikationer. Travsport handlar allt för mycket om spel och allt mindre om sportsliga prestationer. Det blir en rävsax för travsporten eftersom det är spelet i sig som finansierar.

    • Du har helt rätt i att människan inte är ett tålmodigt djur. Vi vill ha nu, och kan inte vänta.

      Det är inte utan förvåning man läser om skadade hästar som startar i travlopp. Det får uppståndelse en tid, men sedan verkar många glömma fort.

  7. Tyvärr styr ekonomin över förnuftet. Man tänker inte på djurets väl utan bara på att tjäna pengar så snart som möjligt. När jag började på ridskola 50-60 talet var de flesta lektionshästarna kronhästar (ägdes av staten). Ingen kronhäst blev riden förrän efter den fyllt 4. Man kan träna så mycket med en häst utan att sitta på den. Det går att bygga upp muskler. Till exempel ta med den på långa skogspromenader i kuperad terräng, jogging mm. Till fots eller som handhäst. Det går att träna lydnad från marken vilket man har stor nytta av vid inridningen och framtida jobb. Man kan träna på att ta sig över/under/genom olika slags hinder Tyvärr är det nog så att brist på fantasi och engagemang sätter de största käpparna i hjulet.

    • Ja, det är väldigt ofta som det diskuteras att det är svårt att gå med vinst på hästar. Oftare diskuteras det, än vikten av att hästen får leva ett långt och friskt liv. Kan man inte gå med vinst på hästen, är det ingen idé att föda upp den, heter det. 🙁 Vart tog kärleken till hästen vägen? Är pengarna viktigare än känslan för hästen?

      Det var nog bra att hästarna ägdes av staten förr, och de gamla militärerna kunde lära ut ett och annat. Förr var hästar dyra och jag undrar hur det såg ut med djurförsäkringar på den tiden? Nu är det ju bara att behandla, behandla, och sedan avliva och få ut livvärdet för hästen så köper man sig en ny om den gamla gått sönder.

      Det som förr var en självklarhet, ses idag som ett udda inslag, och något som nästan ingen har tid med. På ridskolan idag finns det inga första-, andre- och tredjeskötare, utan barnen är bara där för att rida. Få hästar har alls någon skötare. Vill man rida mer köper man en egen häst, så får man själv bestämma över den också. Tyvärr brister nog också kunskapen där många gånger.

      Som du skriver finns det andra trevliga träningssätt med hästen än att just rida på den. 🙂 Kanske har vår digitala och interaktiva vardag hindrat vår fantasi för vad vi kan göra? Samvaron med hästen har glömts bort, och istället har det mesta blivit bortrationaliserat och effektiviserat, så att man hinner med att rida varje dag.

  8. Jag håller med i det du skriver och hade samma tankar när jag skaffade mina hästar. Köpte 2 knabstrupper efter 3 friska föräldrar (både uppfödare och försäkringsbolag säger det), en ras som har mycket få hälsoproblem, men ffa så var de bara 1,5 år gamla. Dvs att ingen jäkel har försökt sätta sig på dem än.
    Min filosofi är den att de går på lösdrift året runt (10 mån om året) vanligtvis i olika hagar på 4-7 ha. Mindre nu när det är snorkallt och jag måste ha tillgång till tempererat vatten. Mentalträning, vad kan jag göra nu från backen för att få en så säker och trygg häst som möjligt sedan när jag väl ska rida? Variation. Ja, jag fysträning mina hästar. Vi började med att då och då gå 1 km, vilket har ökats till max 5 typ, klättrar lite i backar av olika längd, lutning och underlag, backa, framdels- resp bakdelsvändningar, skänkelvikningar, longering, tömkörning, bommar på marken, gå kors och tvärs genom skogen osv, osv. Tänkte även nu när de är tre, börja köra in de ene (den andre är inte mogen i huvudet, utan får gå och skrota ett tag till på ovanstående sätt). Summan av kardemumman är att få hästen trygg i olika situationer, skapa grundläggande muskler utan belastning, stärka upp de små muskler som håller ihop lederna, därefter utöka med att bygga de större musklerna för att förbereda dem på att ta belastningen av ett antal kg ryttare. Betyder inte att jag slutar med de andra punkterna utan bara mer variation.
    Anledningen till att gymnasterna är slut i kroppen innan de har fyllt 30 är för att de i regel inte stärker upp muskulaturen som stabiliserar lederna förrän efter att de tänjt ut lederna och kan böja kroppen i alla möjliga onaturliga vinklar. Då finns ingenting som skyddar ledytorna från att skrapa mot varandra.
    Jag kommer inte att sitta på mina hästar i mer än en minut åt gången i början. Det är jobbigt nog att bara stå still och hålla balansen, samt variera, variera, variera.

    • Precis Sofie, det finns så otroligt mycket man kan och bör göra med hästen innan man sätter sig upp på den. Du har också börjat i rätt ände, dvs att se till att försöka välja en så sund hästras som möjligt och köpa dem unga så att ingen ännu suttit på dem. Erik och jag har också hållit oss till att köpa unghästar, just för att veta att de inte är för tidigt tagna.

      Varierande träning, som man ju kan göra från marken, är a och o för hästen både för kropp och sinne.

    • Tänk om alla var som du? Då skulle hästar ha det bra,, har själv just nu en snart 3åring som går på lösdrift ska snart börja tömköra och rids med lös i skogen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.