Träning med Distinguido

Det är nu rätt länge sedan jag tränade med Distinguido, men ikväll infann sig lusten och tillfället togs i akt.

Under dagen införskaffades en ny grimma och den första delen i träningen bestod i att få Distinguido att vilja ta på sig grimman. Känslig som han är, för minsta oro hos mig, avviker han om han känner att något är fel. För att invagga honom i trygghet utdelades flertalet sockerbitar först utan grimma, sedan när han stack fram huvudet mot grimman, sedan när han stack ner huvudet i grimman och därefter när grimman kom på blev det ytterligare ett antal sockerbitar. Distinguido måste vara den häst som tydligast leder ligan i hur många sockerbitar man kan få utdelade under en tidsrymd. Om någon tittar på vår kvot av inköpt bitsocker i affären undrar de nog hur det står till, hur mycket socker vi egentligen använder i vårt te och kaffe.

Efter att grimman var trädd över Distinguidos huvud tillbringades ytterligare en stund med borstande, och det innebar förstås fler sockerbitar, men slutligen var han nöjaktigt borstad och vi kunde äntra ridbanan.

Det första som brukar ske när Distinguido kommer in på en ridbana/ridhus, är att han vill rulla sig när han har hittat ett lämpligt ställe att göra detsamma på. Eftersom grimman var ny för dagen var alltså det första jag gjorde när vi kommit in på ridbanan och stängt grinden om oss, att ta av grimman, som jag spenderat x antal sockerbitar i träning på att få trädd över Distinguidos huvud.

En stunds rullning senare var det dags att ta på grimman igen, och därmed utdela fler sockerbitar. Därefter kunde vi inleda övningar i grimma och grimskaft. Jag har ett ungefärligt mönster som jag håller mig till och det första jag gör är oftast att gå framför hästen på en volt och använda spöet riktat mot skänkelläget eller framför hästen eller varthelst det passar sig. Distinguido kändes måttligt road av att ha mig framför sig, mina korta taxben har aningens svårt att hänga med i hans långbenta kliv, därför blev det bara ett fåtal minuter i denna position innan jag flyttade mig och lät honom kliva runt på volten med mig i mitten.

Distinguido kändes ganska avspänd idag, fast ändå energisk. I skritten rörde han sig lite lojt och slött, och traven var nästintill jogg. Han har inga svårigheter med att kliva under sig väl, och jag tänkte på Bents ord i helgen om vad en häst behöver och vad dess ryttare kan ge den. Distinguido behöver inte träna på att sträcka sina bakben särskilt mycket mer fram inunder sig, då han av naturen redan gör det fint. Han är välbalanserad av sig. Jag noterade att Distinguido inte gjorde särdeles mycket märken i ridbanan, nu när det nyligen regnat på den och den var slät och fin. Många andra hästar gör kraftiga märken eller till och med släpar hovarna lite före och efter isättningen, men jag måste säga att Distinguido rör sig häpnadsväckande vackert.

Några galoppfattningar fick upp humöret på honom och han kändes busig och lekfull och energin fick komma till sin rätt. Den uppkomna energin använde jag sedan till att korta och länga steget för att kunna göra några enkla skrittpiruetter. Ingen ska tro att de blev perfekta för dagen, men min fokus låg på att Distinguido skulle koncentrera sig, vänta på mig och inte ha för bråttom, ett steg i taget, eller någotsånär.

Efter dagens träning, som allt som allt kanske innebar en kvarts, tjugo minuters vistelse på ridbanan, kändes Distinguido fortfarande avslappnad och bekväm, fastän vi haft både hög och låg energi i övningarna. Det är viktigt att både häst och människa känner sig tillfreds efter träningen, och det tror jag att vi båda gjorde idag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.