Nytt övningsobjekt idag
Eftersom Distinguido nu verkar så pass självsäker med bollen, köpte Erik och jag igår en presenning att träna med. Jag började med att stryka med presenningen på Disto, och till en början tyckte han det var otäckt och “frös fast”. Efter några minuter började spänningarna släppa och han tittade på det farliga föremålet. Så småningom kunde jag veckla ut presenningen och han kunde avslappnat promenera runt med presenningen hängandes över ryggen. Han gäspade till och med och såg inte särdeles bekymrad ut.
Det jag kan tänka mig som får Disto att reagera kraftigare med rädsla är om presenningen glider av honom. Så länge den ligger på plats är det nog inga problem, men om det börjar glida tror jag att han skulle kunna bli rädd och springa åt sidan. Just detta om något kommer på glid, vill jag att han ska kunna känna sig trygg med, för det blir ju samma sak om någon sitter på hans rygg och kommer i obalans och håller på att glida av. Vad händer då? Jag vill känna mig säker på att hästen tar det lugnt och hellre stannar då, än springer iväg. Det är något jag får klura på och som jag skulle vilja prata med Christofer och Rebecca om, för de har större erfarenheter av hästar som Disto än vad jag har.
Efter att Disto kunde promenera runt med presenningen tog jag av den och vecklade ut den helt på marken istället. Tanken var att Disto skulle kliva på och över presenningen. I början var han som vanligt väldigt skeptiskt och “fnorkade” med nosen åt den, men jag uppmuntrade honom och det tog inte många minuter förrän han kunde stå på presenningen. Han har en blandning av nyfikenhet och “will to please” samtidigt som han är rädd, så även fast det går fort framåt är det inte säkert att han är helt trygg och bekväm i situationen utan han kanske gör det för att han är nyfiken och vill vara till lags men att han egentligen är lite rädd och beredd på att fly.
Som synes ganska oberörd. 😉
När han ändå visat sig från sin modiga sida så bytte jag till kapson på honom och så provade vi mer akademisk träning. Disto är väldigt rörlig, snabbtänkt, men ligger nära till hands att bli spänd, så att få honom att göra “lagom” mycket är svårare än att få honom att göra för mycket. Han vill gärna gå i sluta så det är nästan svårare att få honom att röra sig bort från mig. Han vill också gärna gå mycket sidvärtes i slutan och gärna komma till mig, så det är en balansgång att få honom att hålla fram inner höft och behålla lagom avstånd till mig eller komma närmare om jag ber honom om det. Jag jobbar därför på att försöka få honom att hitta lagom, för jag vill inte att han ska bli osäker på mina hjälper, men förstå att jag kan kombinera dem. Sedan hänger mycket på att jag ska andas, vara avslappnad och lugn; om jag har rätt rytm i min kropp, får han lättare samma rytm i sin kropp.
Disto kändes ganska självsäker i slutahjälpen och jag försökte även få honom att ta med sig ytter bog in mot mig mer. I vänster varv går han gärna kvar med bogen på volten, medan i höger varv kommer han gärna in mot mig på en gång. Han har lättare för sluta i vänster varv, så det är nog därför han hellre kommer i diagnalsluta i höger varv, tror jag.
Han känns väldigt uppmärksam på mig och mina hjälper, dessutom är han så matglad att han nästan gör vad som helst för en godisbit. 😉
