Vägen uppåt för Titan?
Efter att all mockning var klar var det Titans tur att bli tränad. Med Titan kan jag inte vara lika “slarvig” som med Distinguido, Titan får inför nästan varje pass stå ut med att få manen och pannluggen flätad. Anledningen till detta är för att jag vill se mer av Titans hals, han har sådan fluffig man att jag inte får någon jämn uppfattning om hur han ställer och böjer sig annars. Allt det man har framför sitsen kan man se med sina ögon, allt det man har bakom sitsen måste man känna med sitt säte. Varför inte passa på att utnyttja synen när den ändå finns där? När jag rider har jag noggrann uppsikt över hur hästen ser ut, så att ställningen och böjningen finns där och att den är jämn.
När Titan var flätad och utrustad för dagen fick han också värma en stund, gåendes bredvid mig på ridbanan, innan jag hoppade upp. Efter att ha skrittat fram och känt igenom Titan och konstaterat att det alltjämt är höger bog/nacke som Titan har problem med så visste jag på ett ungefär om förutsättningarna inför dagen.
Jag bad Titan om att samla sig i skritten och tog små halvhalter kombinerat med att sitta tillbaka och använda skänklarna för att få Titan att fortsätta röra på sig. Han fick liksom tidigare gå mer uppåt med sitt huvud. Jag bad om halt och en liten vägning tillbaka. Detta är fortsatt svårt, men jag korrigerar inte Titan så mycket för om han tappar ett bakben utan jag försöker på nytt. Jag försöker få honom att höja sitt huvud och släppa sina framben tidigare från marken. Efter att han vägt tillbaka skickar jag honom framåt nedåt så att han får sträcka ut huvud och hals framåt.
I höger varv kommer han hellre mer upp än i vänster varv. I höger varv sliter han ofta tag i höger tygel, han vill inte alltid gärna ställa igenom sig i nacken där. Jag låter honom vara lite rakare där, nöjer mig med mindre ställning i nacken men jag vill fortsatt att han håller höger bog på plats ändå. Han blir mycket högre i höger varv och har lättare att byta takt i detta varv. Vi tränade stillastående med att han går framåt/nedåt och sedan uppåt/bakåt. Jag märker åtminstone skillnad i hur det känns på honom, men jag skulle gärna vilja ha en spegel att se i hur det ser ut.
I vänster varv är ställningen i nacken inte alls lika svår, men däremot har han svårare för att bli lika hög här, han dyker gärna istället nedåt på bettet. Jag bad Titan lyfta huvudet och gjorde samma sak i detta varv, gjorde halt och bad om en liten vägning tillbaka och så framåt/nedåt igen.
Till sist bad jag om galopp i höger varv, den blev okej, kändes ganska rent tretaktig, men däremot var det svårt att samla i galoppen. I höger varv kunde jag be Titan att fatta samlad galopp och han kunde också bli högre här, han höll sig ganska rundad kändes det som och erbjöd en mer terre-a-terre liknande galopp, även om den bara är just liknande så försöker han ändå att klura ut vad jag menar. Jag tänker som så att det är okej om han går uppåt i galoppen, han har uppenbarligen så svårt för att sänka sin bakdel och då är det väl bra om han kan avlasta sin framdel genom att gå mer uppåt och förhoppningsvis på sikt bli starkare i bakdelen för att kunna sänka den.
När jag åter igen provade galopp i vänster varv så verkade Titan ha förstått grejen, för nu höll han sig fortsatt rund men kunde ändå samla sig i galoppen och få högre språng. 🙂 Efter dessa språng var dagens pass slut! 😀
