Träning med Gibson idag
Gibson är 3 år i år, ännu flera år kvar tills han är färdigvuxen, så hans inridning får vänta. Vi kan vänja honom vid sadel och andra grejor, men själva ridningen och även akademisk träning får vänta. Det jag kommer lägga fokus på med honom är att trygghetsträna honom och vänja honom vid olika saker. Han är en ganska feg häst, och blir han rädd för något springer han helst iväg istället för att vänta och titta. Detta är en egenskap som kan vara bra i vilt tillstånd, men tillsammans med människor är det mindre bra.
När Erik igår släpade fram pallen (som hästarna får kliva upp på) blev Gibson väldigt rädd för ljudet av detta och även åsynen. När Erik lade ner pallen var Gibson fortfarande väldigt upprörd och när jag bad honom att kliva upp på pallen kunde han inte tänka. Han kunde kliva upp med framhovarna på den, men helst inte med alla fyra hovar samtidigt. Gibson visar inte alltid tydligt när han är stressad, men känner man honom vet man när han är det. Han är en smart häst, så när han inte kan göra sådant som han annars kan, tänker han inte utan reagerar.
Idag brydde vi oss inte om pallen i början, utan jag longerade Gibson. Jag försöker då be honom att hålla sig böjd kring mig på slack lina, även fast jag använder repgrimma och repgrimskaft, principen är densamma. När jag tar i grimskaftet petar jag samtidigt med sticken strax bakom hans armbåge, i skänkelläget, och ber honom böja sig kring mig. Får jag ett uns av rätt reaktion släpper jag efter i linan och tar bort sticken. På det här viset jobbar jag både i skritt och trav med Gibson.
Gibson var väldigt duktig och skrittade och travade fint på volten. Han har en tendens att vika sig i halsen i höger varv och falla ut på vänster bog, det gäller då att försöka undvika dra i repet och istället driva honom framåt så att han rätar ut sig.
Eftersom det kändes så fint passade jag på att be om galopp. När jag ber om galopp på en häst som inte har det befäst i longeringen, ber jag alltid om galopp just när hästen kommit in på den stängda delen av volten och jag ser till att linan då är slack. Så snart jag får ett, ett par, språng i galopp berömmer jag, fångar upp hästen, och tar honom till mig i mitten av volten där hästen får stanna upp för att få godis och beröm. 🙂 Med detta vill jag att hästen i varje ögonblick ska ha en tanke på att komma in till mig i mitten, den ska ha fokus på mig och vilja komma till mig. Oftast när man börjar lära en häst att fatta galopp, blir den rädd och tror att man börjar jaga den bort ifrån sig. Det är då viktigt att förstärka galoppsprången med något positivt och har hästen en önskan om att komma till en, blir det heller inte lika lätt så att hästen drar utåt i volten.
Gibson är som sagt en väldigt ängslig häst med stark flyktinstinkt, så han upplever det verkligen som att man jagar honom när man driver honom framåt. Gloria var likadan minns jag när jag försökte lära henne att fatta galopp i volten, hon hade inte så mycket egen motor och hon reagerade då instinktivt med att tänka flykt när jag bad henne om galopp de första gångerna.
Det gäller att inte vilja för mycket och att se till att hästen verkligen uppmärksammar en när man ber den att komma till en i mitten. Får man bara ett par, tre galoppsprång så har man gott om tid på sig att få hästen lugnare och ta kontakt med en.
Sådär håller jag alltså på några träningstillfällen (beroende på hur snabbt hästen lär sig), ber hästen om några få galoppsprång och förstärker det med beröm och godis. När jag känner mig säker på att hästen inte springer av rädsla/i flykt, då kan jag våga invänta några fler språng för att fånga upp hästen. Successivt kommer antalet språng att utökas och så småningom kommer hästen kunna galoppera på en volt, på slack lina, utan att dra utåt och ha fokus på sin människa i mitten av volten. 🙂
Efter att Gibson idag galopperat några språng i varje varv lät jag honom avslutningsvis trava utan att be honom fatta galopp. Jag märkte då att han väntade på att jag skulle ge honom signalen för att galoppera, han tog kontakt med mig och höll sig runt mig, fastän linan var lång och frågade om han inte skulle galoppera. Då, bad jag honom en sista gång om galopp och han var då väl förberedd och fattade galopp sansat och energiskt och höll sig runt mig på slack lina, tills jag fångade upp honom just när han kommit ut på den öppna delen av volten, och bad honom komma till mig. Där avslutade vi för dagen. 🙂
Det sista vi gjorde var att gå fram till pallen och den klev nu Gibson upp på tryggt och självsäkert, ett mycket bra kvitto på att han faktiskt var mentalt lugn. 🙂
Spännande med unghäst, så mycket att lära.
Javisst, han är bara i början av skolan ännu. 🙂