Chezz-sadeln får duga så länge
Efter mycket om och men fick jag till slut hem nya paneler till Chezz-sadeln, allt tar sådan tid med utländska betalningar och så även frakt. När mitt paket skulle levereras så strulade det med fraktbolaget så det tog en vecka extra innan jag fått tag i panelerna, tack vare stora efterforskningar och insatser från Erik!
Nåväl, nu är de här! 🙂 Lite tjockare är de, men inte så mycket och därför känns det ändå angeläget att få tag i en sadel som ger bättre frihet för manken. Undersökning pågår… Distinguido verkar ändå bekväm i Chezz-sadeln, han bryr sig inte mycket med den på ryggen.
De senaste dagarna har jag longerat Distinguido och sedan har jag faktiskt satt upp Erik på hans rygg. Jag resonerade som så att Disto lyssnar så oerhört mycket på mig från marken och han är van att ha mig där. Det verkade därför mer logiskt att Erik fick sitta upp och jag guida Disto från marken. 😉 Det känns som om Disto är mer tillfreds med denna lösning och blir mindre konfunderad.
Nu har vi kommit så långt att Erik har travat uppsuttet på Disto medan jag har longerat dem på volten. Idag fick också Erik rida självständigt på ridbanan efter att jag kopplat loss Disto och gick bredvid dem, som om jag hade ett rep. Disto verkade tycka att det var lite märkligt att jag liksom inte gick bredvid hela tiden, utan kunde gå bakom dem när Erik bytte varv på ridbanan. Därefter på slutet stod jag kvar på en och samma punkt medan Erik fick rida längs fyrkantspåret och så volt tillbaka, rida längs medellinjen och känna att han kunde styra utan att jag var med. 🙂
Distinguido är så oerhört snäll och han verkar ta det mesta med ro. Jag känner mig inte det minsta orolig för honom och med Erik på ryggen.
Snart är det väl dags för mig själv också att sitta upp på Distos rygg, men innan det sker vill jag se att han lyssnar på Eriks hjälper från ryggen och inte förlitar sig på mina signaler från marken. 🙂
