En vecka i Danmark har förflutit – en vecka kvar
Eftersom det oväntat dök upp en möjlighet att stanna ytterligare en vecka som veckoelev hos Bent Branderup i Danmark, och det dessutom löste sig med mitt ordinarie kontorsarbete, behövde jag inte fara hem igår. Erik kunde dock inte boka om sina kunder, han har därför åkt hem idag.
Under veckan här som har varit, har Bent även haft en elev från Ungern, István Gőblyös (länk till Istváns blog: http://zablaeskengyel.blog.hu/). István är en mycket ödmjuk och trevlig person, och det har varit väldigt roligt att lära känna honom och se hans arbete med sin häst! 🙂
Distinguido har funnit sig mer till ro med tillvaron här, och så även jag. Det innebär alltid en viss anspänning och nervositet för mig när jag är på kurs, och det smittar naturligtvis av sig på hästen. Oavsett vem instruktören är, så blir jag alltid nervös och får prestationsångest. 🙁
När jag var iväg med Titan på kurs innebar den extra lilla anspänningen att han blev lite mer alert, men för en häst som Distinguido innebär det att han istället blir överspänd. Den första dagen här , söndag, gick jag bara runt med Distinguido i ridhuset ett par gånger. Han fick se sig omkring, titta i speglarna och nosa på saker som verkade otäcka. Staketet framför läktaren tycker han är skrämmande, så det har vi stått vid en hel del och så har han fått beröm när han har tordas nosa på det, eller bara vara lugn där. Den tredje gången kunde vi göra något slags koncentrerat arbete.
Hemmavid har jag allra mest koncentrerat mig på att få Distinguido att vara lugn och avslappnad, och jag måste väl ändå säga att den träningen ändå har haft effekt. Jag hade förväntat mig att han skulle vara väldigt orolig och nervös här i Danmark, men tacksamt nog har han varit förhållandevis lugn.
Jag funderade lite på hur hästar yttrar nervositet, och så klart kan man ju märka det på hästens kroppsspråk, andning osv. En hingst som vrålar/svarar andra hingstar, kan man ju tro är kaxig, men vid närmare eftertanke och om jag tänker på hur andra hingstar beter sig, så är det nog snarare så att en hingst vrålar när den är osäker. Perla gnäggade/skrek när hon var nervös, och det är nog samma sak med hingstar.
Bents Fredriksborgerhingst Zarif ser inte ut att bry sig ett dyft om andra hingstar, han tittar inte ens åt dem. Zarif är trygg och självsäker, det är inte mycket som bekommer honom.
Distinguido har gnäggat lite grand här när jag har varit i ridhuset med honom, när andra hästar har gnäggat eller fört oväsen, men det beror nog som sagt på osäkerhet. När han gnäggar och jag är med honom brukar jag lugnt försöka få honom att släppa fokus från det, och att lyssna på mina hjälper istället. Ju fler pass han går i ridhuset, ju tryggare blir han. Av den anledningen är det skönt att vi nu får en extra vecka här, och ytterligare lite med oss hem. 🙂
