Högkänslig häst

Posted On april 6, 2017

Jag följer den debatt som nu ofta är rådande på nätet gällande hästar och välfärd. Definitionen av välfärd är kanske olika beroende på vem man frågar, men för mig handlar det om att försöka ge hästen ett liv som innebär så lite stress som möjligt för den.

Hur det än är så har hästen inte själv valt att vara med oss, utan det är vi som har valt att vara med hästen och den funderingen tycker jag är intressant. När vi hanterar hästar är många saker så självklara för en del saker medan andra människor resonerar helt annorlunda. Ta bara detta allra enklaste som att ta hästen från hagen till stallet/ridbanan eller vad det nu kan handla om. Hur många kan ha sin häst lös mellan de två platserna och att hästen ändå följer med en? De flesta är nog i behov av grimma och grimskaft, tror jag, och jag är en av dem. Så, då är vi där, att vi måste ha något som fysiskt binder hästen till oss för att den ska stanna kvar hos oss. Fick hästen själv välja skulle den lämna oss redan där.

Av en händelse upptäckte jag för några år sedan att jag kunde löslongera Gloria på ridbanan och att hon ändå höll sig runt omkring mig. Jag hade inte tränat på det specifikt, men med min koordination av hjälper och rörelsemönster samt det tryck jag utövade/inte utövade på henne, så höll hon sig kvar på en volt runt omkring mig. Senare har jag kunnat göra sak även med Distinguido och Gibson, också utan att direkt träna på det, utan det har kommit på grund av olika orsaker. Gibson är en häst som gärna håller sig tätt intill en, och han är nyfiken på människor. Disto är det inte samma sak, då han i grunden är väldigt nervös och skygg av sig.

De allra senaste dagarna när jag lett hästarna till och från ridbanan har jag aktivt försökt att få behålla deras fokus så att jag inte behöver dra i grimskaftet för att få dem till mig. Jag är mer närvarande i nuet, där jag är, och uppmärksam på vad hästen gör, samt kallar på den innan repet sträcks. Det är intressant vilken skillnad detta gör och hur hästen svarar. Jag ska försöka fortsätta med detta, och försöka känna av hästen mer i denna situation. Hästen är ju ingen sak, utan en individ, och vilken annan individ uppskattar att bli dragen i? Om vi kan vara mer öppna för vilken individ det är vi har att göra med, och intressera oss för den individen som en vän, tror jag att vi kan få ett större utbyte av varandra.

När jag har talat med Bent om hur känslig Distinguido är, och vilken skillnad jag upplever i hans respons på mig jämfört med Titan, så har Bent menat på att man gör saker fysiskt med sin kropp och dessa små signaler uppfattar hästen. Idag funderade jag på det när jag red Disto, och jag tänkte att jag skulle prova hur känslig Disto verkligen är. Jag upplever det ofta som att Disto läser av mina tankar och idag fick jag verkligen en upplevelse av att han faktiskt gör det.

Jag red runt på ridbanan i trav, red lite skolor, ganska lugnt och avslappnat tempo. Jag funderade på att det inte var något värst vidare läge att galoppera eftersom det blåste och dragkedjan i min jacka var trasig så den skulle nog stå ut bakom mig som ett tält. Distinguido är ju väldigt känslig av sig, och jag ville inte försätta honom i en situation där han blev rädd, så galopp kändes inte som ett helt bra val idag. Direkt när jag tänkte på galopp, så kände jag hur Disto föreslog galopp. Eftersom jag inte hade tänkt att galoppera, så kan jag inte annat än säga att han måste ha uppfattat mina tankar! Eftersom han ändå verkade tycka att galopp vore en helt okej grej idag, så lät jag honom galoppera och han fattade rätt galopp av sig själv. Han blev heller inte rädd för min flaxande jacka. 🙂

Det här med perception är väldigt intressant, och jag tror att Disto med sitt väldigt känsliga sinne nog skulle kunna klassas som en högkänslig häst, som uppfattar det subtila, som förbigår de flesta. En HSP personlighet är en Highly Sensitive Person, och det skulle jag säga att Disto är. I alla lägen är han en reflektion av mig själv och omgivningens energi, det är något jag behöver tänka på.